Jaha, där var vi, ute i ett virrvarr av snö minding our own business när jag plötsligt skånade i ögonvrån hur två virvlande svarta bestar kommer rakt emot oss! Jag hann inte reaggera innan bestarna stod och sniffade nyfiket på Lego, hjärtat hade hoppat över ett slag kändes det som men jag lugnade mig lite, för jag kände igen de små monstrena. 2 Fina tjejer som bor i samma lägenhetslänga som oss. Sen dök deras ägare upp, Lego skällde (såklart) och jag suckade över att jag inte visste hur jag skulle bete mig. (Hennes vovvar var lösa). Vi samtalade en stund, sen bestämdes det att Lego skulle få vara lös också, mina ben skakade när han for i väg till andra änden av parkeringen med lilltiken på 6 månader, men när de kom tillbaka lika hastigt slappnade jag av en smula.

Hon (ägarinnan) är minsann hundinstruktör och föreslog att vi skulle gå nån runda nångång med hundarna. Rackarns bra hundfolk jag råkar hitta, instruktörer allihopa nästan haha.